Med anledning av en diskussion gällande årets ändringar i TR uppstod funderingar kring TR II (Dressyr) moment 211 Hästens utrustning. Punkt 2.1 Träns säger följande:

 

"Träns består av huvudlag med bett och tyglar samt nosgrimma. Huvudlaget är sammansatt av nackstycke, sidostycken, käkrem och pannrem. Huvudlag och nosgrimma får vara gjorda av läder eller plast, som inte får såra eller skada hästen. Mjukt fodrat skydd får användas på nackstycke." (Svenska ridsportförbundet 2015, TRII s. 20)

 

TR III (hoppning) har en motsvarande beskrivning för kravet på hästarnas huvudlag i moment 306. Här står att:

 

"På tävlingsområdet ska hästen ledas i huvudlag med bett (träns) eller i det huvudlag hästen avses tävlas i. Bett och tyglar får inte vara konstruerade eller anbringade så att de kan skada hästen." samt "Under framridnings- och tävlingsmomentet får hästen ridas med det huvudlag som ryttaren föredrar under förutsättning att ryttaren har kontroll på sin häst." (Svenska ridsportförbundet, TR III, s.18)

 

Med detta som utgångspunkt kan vi alltså konstatera att kravet på käkrem finns enbart på dressyrtävling medan reglerna för hoppryttare är betydligt mindre återhållsamma i alla avseenden. Det enda som i egentlig mening begränsar en hoppryttare är att denne måste ha kontroll på sin häst. En mycket bra regel kan jag tycka men en självskriven sådan eftersom man annars kanske borde hålla sig borta från tävlingsbanorna till man har hittat kontrollen?

 

Det jag egentligen försöker säga är inte att hoppryttarna inte ska få rida med vad de vill på hästarnas huvud, tvärtom är det väl toppen att ryttare erbjuds möjligheten att visa upp sin häst på det sätt som den trivs bäst med. Nej, det jag undrar är varför dressyrryttare har specifika krav på att visa upp sina hästar med käkrem? Vad tillför käkremmen som vi inte kan vara utan? 

 

Mig veterligen är käkremmen en säkerhetsdetalj vars främsta uppgift är att hjälpa till att hålla tränset på plats och framförallt vid en ofrivillig avsittning se till att tränset inte åker av. Det som är märkligt i sammanhanget är att jag otaliga gånger har sett både ofrivilliga avsittningar och avslitna träns på hopptävlingar på alla nivåer men faktiskt ALDRIG sett ett träns ryka på en dressyrbana. Risken förefaller vara avsevärt mindre för en dressyrhäst att bli tränslös så VARFÖR finns denna regel? 

 

Ett enda argument kan försvara regeln och det är höjden på dressyrstaketen. Samtidigt är det ytterst sällan som tävlingsbanorna inte har en tillfredsställande inhägnad utanför dressyrstaketen. Behöver vi verkligen ha en regel som talar om exakt vilka delar våra träns måste bestå av eller kan var och en få avgöra detta själv utifrån vad som passar den egna hästen? 

 

PS of Sweden har tillverkat tränsmodeller som saknar denna efterfrågade utrustningsdetalj och dessa träns kan således inte användas för dressyrtävling utan att kompletteras. Många väljer att ändå rida med dessa huvudlag eftersom de är anatomiskt utformade och kan vara fördelaktiga, framför allt på känsliga hästar. Är det bara jag som tycker att ridsportförbundet tramsar när de väljer att vägra dressyrryttare möjligheten att tävla med träns och kandar producerade av ett av marknadens mest populära märken?